har snart passerat, och jag är helt färdig. Men först ska jag köra spinning ikväll, inte ett dugg peppad!

Grönan igår, hade skit kul! Det är med skräckblandad tjusning som jag ser tillbaka på fritt fall tilt. Den är Crazy!
Man skriker så mkt man kan, (för det går inte å vara tyst) magen vrider sig, och sedan känns det som det aldrig ska ta slut. Men luften i skriket tar iaf slut och sedan kommer man ner, med hjärtat i halsgropen och ett leende på läpparna.

Vägen upp är alltid värst, tar för lång tid, så jag hinner tänka för mkt under tiden. Och jag som är höjdrädd.
But i like it!

Maten strax klar.