1. Min idrottsbakgrund
2. I mina öron när jag tränar
3. Ett fint idrottsminne

Höll nästan på att glömma...

Alla tävlingar med Boggi är fina minnen, men en minns jag extra mkt.
Det var en lokaltävling i Umeå, var där och skulle hämta hem Boggi, efter att Elisabeth hade haft honom ngr månader över vintern. Han var i riktigt fin form!
Vi hade tyvärr lite oflyt på framhoppningen, så jag var sjukt nervös.
I alla fall så stod vi och taggade till inför våran tur..
Jag memorerade banan och Boggi pigg och taggad inför vad som skulle ske.
Jag märkte på honom att han visste precis vad som väntade..
Öronen spetsade, han följde ekipaget som var på banan med blicken, snart var det vi.

Sedan red vi ut på banan, hälsade på dommare, fattade galopp, sedan var vi igång!
Hinder efter hinder tog vi oss över, pigg och glad häst.
Vi var ett, en skön känsla och ett skönt flyt!
Det finns inget bättre än när det verkligen klickar :D

Vi var felfria och bedömmningen var omhoppning på ny startsignal.
Nu var det dags att öka tempot, nu var allt på tid!
Tempot däremot blev inte så mkt högre.. Minns att jag red för allt vad jag var värd ;)
Men vi tog oss runt felfria även där och kammade hem en 5:e plats.
Det är mitt skarpaste idrottsminne! :)